Sex essäer om vänstern: historia, tänkande och kritik
Inlägg där jag samlar mina, enligt mig, bästa essäer som behandlar vänstern i dess många och skiftande former
I dagsläget sitter jag med flera olika essäer. En recension, en kommentar till föregående års julkalender och lite annat som hör till skiftande kategorier. Därför tänker jag som följer: varför inte göra en rekapitulation och återföra några gamla essäer till relevans. Närmare bestämt blir det mina, enligt min egen bedömning, sex bästa essäer på temat “vänstern”. I väntat på nytt material hoppas jag ni kan hålla till godo med dessa. Jag lovar att det inte ska dröja länge.
Vänligen,
Anton
I) Antonio Gramsci och idén om hegemoni
En liten skrivelse med några år på nacken. Ett försök att förstå ovan nämnda filosof och hans undersökningar som företogs med anledning av marxismens politiska misslyckanden. Slutsatser som fick stor betydelse för vänstern och hur denna skulle komma att utvecklas. Jag gör också ett försök att förklara varför jag bedömer att hans utgångspunkt är felaktig.
II) Hur påverkade ‘68-vänstern’ den svenska filosofin?
Resonerade essä utifrån Carl-Göran Heidegrens magistrala arbete Kamrater, Antiauktoritära, Människor: den nordiska filosofins ‘1968’. Från 1960-talet och framåt pågick intensiva debatter inom universitetsfilosofin. En stridsfråga var om man ville ha en objektiv och oavhängig vetenskap eller en där politik och värderingar skulle ges primat. Men här fanns också en generationskonflikt, där ett kulturradikalt men demokratiskt 50-tal mötte ett ännu mer kulturradikalt och marxistiskt 60-tal. Många intressanta konfliktlinjer skildras. Det något odramatiska resultatet är emellertid att vänstern påverkade filosofin mindre än man kan tro.
(III) 68-vänsterns seger och nederlag. Om en rörelse som vann en värld men förlorade en annan
2017 års bästa bok var signerad Svante Nordin och Lennart Berntsson. Den tog sikte på vänsterns närvaro i kulturdebatten mellan 60 till 80-talen. Intressant skriven och bitvis är den också väldigt rolig. En viktig sak den bidrar till att etablera är att 68-vänstern i mångt och mycket var en fortsättning på och utmaning emot socialdemokratins politiska projekt. Det var en vänster som sökte svar på de kulturella och existentiella frågorna. De “hårda frågorna” om arbete, produktion och fördelning hade avdramatiserats genom ekonomisk utveckling och framgångsrikt politiskt ledarskap. Den var därför, i sin svenska tappning, vänsterns försök till både självkritik och självförståelse
(IV) Dumskallarnas sammansvärjning. Roger Scrutons stålhårda uppgörelse med den nya vänsterns idéer
Scruton var en brittisk gentleman i alla avseenden. Den som läst hans böcker kan inte undgå den genomgående artigheten, också när det gäller hans meningsmotståndare. Emellertid inte i boken Fools, Frauds and Firebrands. Resultatet blev en rejäl avhyvling av en samling tänkare som han inordnar under kategorin “ny vänster”. I denna bok var Scruton i toppform och full av stridslust.
(V) Frankfurtskolans mystik. Från kritisk teori till ‘kulturmarxism’
Den nya vänstern som ryckte fram under 60-talet kände ingen entusiasm inför den gamla arbetarrörelsen och socialdemokratins politiska projekt. Dessa hade ju integrerat arbetarklassen i det kapitalistiska samhället, vilket gjort den bekväm och ointresserad av revolution. Vänstern började istället intressera sig för andra grupper som inte på samma sätt blivit del av den borgerliga kulturen; främst olika minoriteter och direkt anti-sociala grupper En sådan linje kan visserligen märkas redan hos Bakunin. Men i mer modern tid är Marcuse en bra fokuspunkt om man vill förstå denna utveckling.
(VI) Holodomor: kommunismens stora folkmord
Det heter ibland att “kommunism är en fin idé men det funkar inte i praktiken”. Ingenting kunde vara mindre sant. I meningen att kommunismen inte är någon fin idé. Den mordiska praktik som alltid och utan undantag sätts i rörelse närhelst kommunism blir samhällets ledstjärna finns med redan i teorin. I denna lilla essä om Holodomor - kommunismens stora folkmord i Ukraina - går jag igenom detta. För i motsats till vad många vill tro är det teorin som lägger grunden för den politik som sedan appliceras. Det rör sig inte om bödelvälden som uppkommer slumpmässigt, tvärtom finns här en teoretiskt förankrad systematik.
Om du tycker om vad du läser föreslår jag ett av följande alternativ:
Uppgradera din prenumeration till en betald sådan. Ett perfekt sätt att stödja denna publikation.
Eller skicka en förutsättningslös gåva till: 0723071202. Lite som dricks, om man så säger.